Vår historia
Oatly är idag ett företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter som
baseras på en flytande havrebas. Havredryckerna, pannkakssmeten, vaniljsåsen, iMat och glassen, är såväl nyttiga som goda, och de riktar sig till alla som är måna om sitt välbefinnande. Som så många andra svenska framgångsrika innovationer och produkter bygger Oatlys havresortiment på svenska forskares nyfikenhet.
De första stegen
Historien om Oatly inleds redan i början på 1960-talet vid avdelningen för industriell näringslära och livsmedelskemi på Lunds universitet. 1963 upptäcker professor Arne Dahlkvist de bakomliggande faktorerna till laktosintolerans. När mamman ammar får barnet via modersmjölken i sig mjölksocker, laktos, som bildas av glukos och galaktos. Dahlkvists forskning visar att barnet har ett enzym i tunntarmen – laktas – som sedan bryter ned laktos till de ursprungliga beståndsdelarna glukos och galaktos. Nivåerna av detta enzym minskar kraftigt för de allra flesta människor mellan tre och tio års ålder, och med den förmågan att bryta ned laktosen. De flesta tål kanske ett halvt glas mjölk, om de dricker mer får de problem med magen. Det finns emellertid ett genetiskt undantag. Människor som under tusentals år hållit kor som boskap har kvar detta enzym i tunntarmen. Dessa människor bor huvudsakligen i de nordiska länderna, men det finns även exempel på folkslag i både Afrika och Asien.
Mjölk som inte är mjölk
Under tjugo års tid forskar Arne Dahlkvist och hans kollega Nils Georg Asp vidare om hur laktosintoleransen påverkar människor. Under 1980-talet disputerar också kemisten Rickard Öste vid avdelningen för industriell näringslära och livsmedelskemi på Lunds universitet. Även hans intresse riktar sig mot problemen med laktosintolerans, och det vidare begreppet mjölkallergi. När Öste gästforskar i USA under 80-talet kommer han i kontakt med forskning kring soja, som används till ersättningsprodukter för mjölk. Men sojan visar sig inte vara helt problemfri. Personer som utvecklat mjölkallergi och ersätter dessa med sojaprodukter, råkar ut för ännu ett problem: Allergi mot soja. Att det borde finnas en stor marknad för en ”mjölk som inte är mjölk” står klart för Rickard Öste och hans medarbetare – nu tillbaka vid Lunds universitet och samma institution där laktosforskningen tog sin början. Eftersom vi nordbor har kvar vårt enzym (vilket faktiskt innebär att vi är de onormala, och att de intoleranta är de normala) står vi även för den stora mjölkproduktionen i världen. I andra delar av världen produceras väldigt lite mjölk i förhållande till folkmängden. Det är i sig inte speciellt märkligt, eftersom den vuxna befolkningen inte tål mjölk. Men ett så bra livsmedel som en mjölkliknande produkt borde vara attraktiv för många, resonerade forskarna.
Forskarna ville få fram ett livsmedel med alla de egenskaper som kännetecknar mjölk: det är inte bara en dryck utan ett flytande livsmedel. Drycken ska också kunna användas som råvarumaterial till glass, yoghurt och ost, och den ska innehålla protein, fett och kolhydrater. För att drycken ska bli attraktiv vill forskarna också att den ska ha en mild smak, kunna drickas och användas till flingor, användas till matlagning och bakning, ha fler hälsoegenskaper än mjölk och dessutom vara helt fri från komjölk och potentiella allergener.
Havre bästa alternativet
Det var ingen lätt uppgift forskarna tagit på sig. De hårda kraven som man ställer på produkten gör att många råvaror ganska snart kan uteslutas som basråvara till drycken. Det är inte bara soja som kan framkalla allergier utan även många baljväxter. Forskarna undersöker i stället de olika sädesslagen, korn, vete och råg. Men inget av dem har samma goda och milda smak som havren. Havren däremot, visar sig ha en mängd andra goda egenskaper. Till och med bättre egenskaper än mjölken. Det dagliga näringsbehov som människan har, det vill säga andel protein, fett och kolhydrater som människan behöver för sitt välbefinnande, motsvaras inte av mjölkens näringssammansättning. Fett- och proteinhalten är för hög medan andelen kolhydrater är för låg. Näringssammansättningen i havre ligger närmare människans behov.
Havre i flytande form
Men hur gör man en dryck av havre? Idag vet man. 1990 har Rickard Öste och hans kollegor lyckats utveckla en havredryck. Havre och vatten blandas och mals. I ett av processtegen tillsätts en patenterad enzymblandning, som består av ett antal olika naturligt förekommande enzym. Enzymerna gör att stärkelsen bryts ned och fibrerna hålls intakta. För att uppnå rätt konsistens kan en del av de olösliga fibrerna tas bort, medan de vattenlösliga fibrerna finns kvar i produkten. Slutligen homogeniseras blandningen vilket ger en jämn och slät produkt. Den flytande havrebasen består alltså bara av vatten och havre.
Hemligheten ligger i enzymerna, och det är enzymblandningarna tillsammans med framställningsprocessen som forskarna och Oatly får patent på. Med enzymblandningarna kan de styra havrebasens sötma, fyllighet och konsistens.
Företagets utveckling
Oatly lanserades som varumärke i Sverige 2001. Men redan 1994 bildas företaget Ceba Foods (det som idag heter Oatly) som en avknoppning från Lunds universitet. Rickard Öste och hans medarbetare har en stark entreprenörsanda och en osviklig tro på sin produkt. Men som i alla goda berättelser, kan början vara svår. Ett svenskt hälsokostföretag visade intresse, och ville marknadsföra en bantningsprodukt baserat på havrebasen. Den engelska hälsokostbranschen blev i stället nyfikna på själva basprodukten och Oatly lanserar den i England som ”Oat Milk”. 1996 börjar det ta fart och sedan dess har försäljningen av Oatlys produkter ökat stadigt. På den europeiska hälsokostmarknaden lanseras ”oat drink” under varumärket Mill Milk. Ungefär samtidigt får ICA upp ögonen för produkten, tack vare ett mycket personligt engagemang från företagets chef för egna varumärken och Ingrid Jonasson- Blank – som idag är vice vd på ICA. Hos ICA säljs Oatlys havredryck än i dag under namnet Solhavre.
Expansion kostar pengar. Vid två tillfällen har Oatly lockat till sig externa investerare. Första gången var 2001 då en rad nya produkter också lanseras på den svenska marknaden och senare i flera andra länder. Genom pengar
från bland annat Östersjöfonden kan Oatly 2006 bygga sin första egna fabrik – utanför Landskrona. Här tillverkas idag drygt 13 miljoner liter havredryck per år.
Forskning och utveckling
Forskning och utveckling har alltid varit en viktig del hos Oatly. Eftersom företaget nu blivit så pass stort har man valt att dela upp produktion, marknadsföring och försäljning respektive forskning i olika bolag, så att de olika bolagen kan fokusera helt och fullt på sina uppgifter. Den gedigna forskningsverksamheten bedrivs fortfarande av eldsjälen Rickard Öste – och fortfarande i samarbete med Lunds universitet. Forskningsbolaget heter Aventure och ägnar allt tid åt att utveckla nya havreprodukter.
Oatly
Idag heter företaget liksom produkterna Oatly. Entreprenörsandan, nyfikenheten och tron på den goda havren finns kvar. Under 2008 börjar Oatly tillsammans med de kinesiska myndigheterna att undersöka hur Oatlys havredrycker kan förbättra hälsan hos kinesiska skolbarn. Men det är inte bara de kinesiska skolbarnen som kan förbättra hälsan med Oatlys havredrycker. Under 2009 gör Oatly en stor satsning på att sprida budskapet om havrens alla fördelar till de svenska konsumenterna. Inte bara till dem som inte tål mjölk, utan alla som är måna om sitt välbefinnande. Oatly är inte längre bara ett mjölkalternativ – det är hälsosam havre för alla.
Viktiga årtal i Oatlys historia
1963: Arne Dahlqvist, näringsforskare vid Lunds Universitet upptäcker laktosintolerans.
1963-1984: Professor Arne Dahlkvist och professor Nils Georg Asp fördjupar forskningen kring laktos och osmältbara kolhydrater.
1990-1993: Rickard Öste och medarbetare utvecklar mjölkfri ”havremjölk”, ett nyttigt alternativ för dem som inte kan/vill dricka mjölk.
1994: Företaget Ceba Foods bildas.
1996: Oatly Mill Milk lanseras på den engelska hälsokostmarknaden.
1996: Solhavre produceras åt ICA.
2001: Riskkapital från Carnegie.
2001–2005: Oatlys produkter lanseras på dagligvarumarknader i Sverige, Finland och England och på hälsokostmarknader i andra länder.
2005: Östersjöfonden med flera investerar i Oatly.
2006: Den egna produktionsanläggningen i Landskrona invigs och företaget byter namn till Oatly AB.